Georgien runt

 
Dag 1
Städa, städa, städa, packa, läsa, packa, läsa och så städa lite till, och så mot Stationen för att köpa biljett...AUTOMATEN VAR TVÄRDÖD!!! Sms-bokning och skulle klicka på länken för att få fram biljetten. KLICKA MED VAD??? Regn ute, stress inne, men det gick bra "utan" biljett då TiB-tjejen inte hade ätit surkål. Resedagen började inte bra...LUGN NINA LUGN!!!
 
Regnigt Örebro, hopp in i bussen till Arlanda, hopp in i Turkish Airlines till Istanbul för byte och vidare färd mot Georgien och Tbilisi. Och ingen verkade veta någonting! Dessutom hamnade vi på mysko hotellet Almeto, och då vi hade suttit som packade sillar på flyget så ville jag bara ställa mig under en varm dusch, men...Fick snabb-tvaga mig under kallt vatten! Värsta vandrarhemskänslan med en tom mini-bar som "andades och suckade". Och inte fick jag någon bild på tv:n. POSITIVT TÄNKANDE NINA, POSITIVT TÄNKANDE!!!
 
 
Dag 2
Runt 4-tiden var jag redo att räta ut mig på sängen, och efter cirka fem timmars sömn och en spartansk frukost kände jag mig redo att ta mig an detta land. 11.00 bar det iväg i våran minibuss med vårat minisällskap på elva pers, och genom Tbilisi med kombon gammalt och sovjetiskt rullade vi oss till Georgiens gamla historiska huvudstad Mtskheta efter att först ha fått våra pengar växlade.
 
Lite rundvandring, lite naturgottisköp, denna resas krimskrams, turist-Stalinvinet och sen katedralbesök med sjalbeklätt huvud och jag kände  mig som en påskakärring. Supermysigt ställe, men tiden är alltid begränsad.
 
En liten kort visit till ett kloster för att njuta av den och den fantastiska utsikten innan vi passade på att äta efter vägen, och fick min supergoda Khachapuri (typ Calzone men mycket godare). Sen blev det att ta sig an Tbilisi, en ordentlig 3-timmars stadsguidning inklusive Sidenvägen. Och så vi har gått, och så vi har njutit av denna underbara stad. Avslutet blev en linbanefärd, och så fortsatte vi att njuta, men på högre höjd.
 
Promenad ner till bussen innan vi tog en snabbis till hotellet och gjorde oss iordning för middagen med underhållning. Femrätters med sång, musik och dans. Avslutet blev att vi gäster dansade oss svettiga, en oförglömlig kväll. Och tillbaks på hotellet fick jag duscha varmt!
 
 
Dag 3
Sov gott, upp för frukost och sen utcheckning vid 9.30 och iväg mot Gori. Någon timme senare rullade vi in i denna "sönderbombade" stad som var Stalins hemstad. Och 10 km bort vaktades gränsen av beväpnade styrkor. Här i Gori fick vi en guidad tur i muséet över Stalin. Förhandlade oss sen till tio minuters fototid och S och jag kunde ta oss an nya upplevelser som nedgånget, fulla georgier som pussade på hand och himmelsk god citronlemonad.
 
In i bussen och iväg för en snabb fika strax utanför Gori. Strålande solsken, Kaukasusberg och människolösa hundfamiljer, och sen åter igen in i bussen och det blev med gasen i botten upp i bergen och Nationalparken Borjomi där vi fick ett glas med varmt välgörande mineralvatten och fem minuter att gå runt på. Okej? Fem minuter!?! Ett riktigt skämt, men sprang på ett kärlekspar som fotade oss och vi dem på Kärlekens Bro. Sen behövde våra magar få kärlek i form av Khachapuri! Och jag har nu för första gången pissat i ett hål i golvet. Dock lyxvarianten!
 
Slummer på bussen, georgisk "munk-musik", och sen fick min sitsgranne en skrattattack över fisande grisen och studsbollen. Och skrattade fortsatte vi med när vi kom till grottstaden 15 km från turkiska gränsen. Vilken upplevelse att strosa runt på hög höjd i grotthålen. Buss åkte vi halvvägs upp, fick sen flåsa oss upp resten av vägen, och ner fick vi ta oss till fots, delvis hukande i små stentrappor.
 
Vid 19.30-tiden intog vi familjehotellet i Vardzia, en snabb visit på hotellrummet och sen en sen middag med surt georgiskt vin och mindre sura bordsgrannar. Mätta och belåtna var det dags att möta John Blund.
 
 
Dag 4
Ett väldigt lyhört hotell med en toalett som skrek när jag spolade, men natten var lugn och jag sov gott. Eller när jag till slut somnade, satt med uppspärrade ögon och undrade vad för något odjur som sprang runt och skällde och skrattade, det visade sig vara gårdshunden.
 
Vaknade upp till synen av en gubbe som vallade upp korna på berget, kylig morgon och en riktig spartansk frukost som vi delade med flugorna. Sen bar det iväg mot nya äventyr och under det första stoppet knallade vi oss upp i en fästning och byggde på med mer träningsvärk i låren efter gårdagens strapatser.
 
Timmar i bussen på väg mot dagens slutdestination, men stoppade för en kaffepaus och market-handlande innan fortsatt färd med stämningsfull georgisk musik i högtalaren, och små byar, natur och kor utanför fönstret. Ett stopp för mellis/lunch-brödköp och hann bara innanför bussdörren så flög S ut och mådde dåligt, slängde tillbaks henne in längst fram i bussen och så bar det iväg igen. Stopp för keramikinspektion, tillbaks på bussen och sen intog vi Kutaisi och lite marknad innan Gelati-klostret för vissa, jag och S tog det lugnt och gjorde av med pengar istället.
 
Incheckning på nytt hotell, myshotell och det bästa hittills, och middag på hotellet. Mätt i magarna, men vi var ett gäng som orkade en stilla kvällspromenad, småpratandes och så blev vi tanter påskakärringar igen då vi besökte en praktfull kyrka. Och tillbaks på hotellet kunde jag äntligen se lite tv...
 
 
Dag 5
Hektisk morgon då jag snoozade och gick i lulltakt tills jag insåg att jag bara hade 30 minuter till godo för en fotorunda. Så ut med klick-maskinen, och georgiska äldre män gjorde min dag med sprallighet och kramar. Efter det var jag redo för åtskilliga timmar i bussen. Mot Svaneti-regionen!
 
Kor, hundar, grisar och höns kantade vår väg genom landet, likaså sovjet-ruckel. Jag fullkomligt älskar detta, ser en skönhet i allt det fula.
 
Stopp i Zugdidi för att besöka Dadiani-palatset, men då S och jag hittade några levande fotoobjekt och en trevlig ryska så hann resten av sällskapet springa ifrån oss. Satte oss istället och njöt i den kvava fuktiga hettan och drömde om Coca Cola. Och livet är god ibland, fika innan vidare färd...Tiramisu och COLA. Georgiskt så det förslog, eller!?!
 
Så bar det iväg uppåt bergen kryssandes mellan korna och med en magnifik tavla utanför fönstret...Och så en Sovjetbyggd största damm, huppeguppvägar så resväskorna flög och jag slog i armen så jag trodde jag hade fått en fraktur. Till slut landade vi i Mestia där S och jag tog en fotorunda och lite starkt att stärka oss med innan det blev det historiska och etnografiska muséet.
 
Vi installerade oss till slut på ett privat pensionat och mitt rum var under all kritik, kloakstank och kunde inte bo på rummet för då hade stanken satt sig både på mig och i kläderna. Och utanför var det en byggarbetsplats. Ge mig kraft!!! Det blev att flytta in tillfälligt hos S.
 
Sen middag på pensionatet inklusive chacha och vin och blev riktigt varm inombords och det kunde behövas då det inte fanns värme på rummen.
 
 
Dag 6
Somnade in till regn och åska, vaknade upp till ett möte med Kurt the Kackerlacka i mitt rum när jag tittade in där. Men bättre det än en liten mus i sängen som visst också hade förekommit. En enkel frukost på ost, yoghurt med honung och te, och sen bar det iväg i en högerrattad fyrhjulsdrivare...huppiguppvägar ute och dunkadunkamusik inne, och världens underbaraste natur framför ögonen.
 
Djupa berg och höga dalar (eller om det var trärtom) och ett antal timmar i byn Ushguli, som är Europas högst belägna by, med en promenad i och lite utanför. Startade upp med att äntligen ha fått pissa i ett hål rätt ner på backen. Äckligt så det förslog, men en upplevelse! Sen kryssade vi mellan koskiten i denna medeltida fästningsby omgiven av 5000 meter höga berg. Och medeltida kändes det verkligen med de svanetiska tornen, hus från medeltiden, lösspringande kor, grisar och hundar, tvätt på tork utomhus, höskrindor...Avslutet blev en georgisk enkel lunch innan vi slingrade oss ner till Mestia igen för att besöka den gamla delen av denna lilla stad. Blev sen att promenera oss tillbaks till vårat guest house och hann lagom hem innan himlen öppnade sig. Regn och åska! Men vad gjorde väl det då ett nytt rum väntade på mig, kändes som jag hade hamnat i himmelriket efter stinkrummet. Nu stank det bara lite!
 
Middag på pensionatet och åt och drack alldeles för mycket, magen höll på att spricka, och halsbrännan kom som ett brev på posten. Gästhusfolket var underbara och välkomnande på alla sätt och vis, kände av en viss irritation och ignorans från guiden mot vår reseledare vilket tog ner humöret lite, och i mitt huvud gick det en karusell. Får försöka att hålla koll på procenten!
 
 
 
Dag 7
Fick en ryss till granne, och då det var pappersväggar och han hade besök kunde jag inte somna, men umgicks med Palme istället. Blev tyst vid 00.30 då han tvärslocknade och började dra riktiga timmerstockar istället, men då det visade sig vara en trevlig herre så förlät jag honom för lite avbruten sömn.
 
Frukost och ändrade planer, dags att dra vidare en dag tidigare. Ett snabbstopp nere i centrum och hittade mitt Stalin-vin, ett georgiskt rött, Kvantjkara, och det levererades regelbundet till Stalins middagsbord i Moskva.
 
Blev nästan ett kaffestopp i mysig liten genomfartsby med massor av fotoobjekt, men våran guide bestämde ett annat ställe på en mer omysig plats. Så ringde han och beställde lunch för sig och chauffören, men lämnade våran reseledare utanför. Riktigt, riktigt dåligt! Guiden K var riktigt bra i början, men allt eftersom har det mer börjat likna kattpiss. När herrarna hade fyllt sina magar bar det iväg till Dammen för en stros, en damm som är Europas högsta, och det i sig var en upplevelse, precis som att återigen ha fått pissa i ett stinkhål med urin och avföring runt fötterna.
 
Stopp i Zugdidi för bananmellis, och sen 45 minuter till vårat ställe vid Svarta Havet, Anaklia, och ett helt underbart hotell där vi var de enda gästerna. Härligt att ha ett helt hotellområde för oss själva. Vi hade sett fram emot ett bad i Svarta havet, men då vågorna var vilda var det badförbud. Förbud var det också att knalla oss in i skogen då det fanns gränsvakter några kilometer in och ingen kunde då garantera vår säkerhet. Men ner på stranden begav vi oss och blötte fötterna innan det var dags för en enkel middag i supermysig miljö. Och här kom regnet och åskan! Avslutet blev en öl och ett antal cig på balkongen med ögonen vilandes på de upplysta palmerna. Och förbi gick en vakt och vinkade glatt.
 
 
Dag 8
Vaknade upp mitt i natten av ett härligt skyfall och åskväder, riktiga knallar och det lät som någon trummade i stora tomma oljefat. Vaknade upp på morgonen till en sol som försökte titta fram bakom molnen. Frukost, och sen gav vi oss ut på en fotorunda i regnet, klarnade sen upp och vi fick två fyrbenta vänner med oss tillbaks till hotellet där hela sällskapet väntade på oss. Ändrad resetid i sista sekunden, men jag tog det lugnt. Vädret hade blivit fint och vid fint väder var det sagt att vi skulle avresa 12.00 så...
 
Mot Tbilisi med lunchstopp efter halva vägen, S och jag som är kärringarna mot strömmen hittade vårat eget ställe och fick handla mat av fyra superpositiva mattanter på ett minisnabbmatsställe. Hann också med en halvtimmes lösspring i denna lilla genomfartsministad. Sen full fart mot huvudstaden.
 
Vid 18-tiden intog vi vårat gamla hotell från Dag 1, men denna gång fick jag ett enkelrum med sovdel + skrivdel, och det var mer hotell än vandrarhem över rummet. Installation och sen ut på stan och fick världens underbaraste himmel och på det en vegetarisk soppa. Sen tror jag att jag blev grundlurad när jag köpte små söta kakor, visserligen i fina förpackningar, men 180 spänn för två förpackningar!!! Men slut i huvudet efter en lång dag så orkade jag inte mer så jag betalade och gick.
 
 
Dag 9
Vaknade flera timmar innan alarmet gick igång, låg och läste ut lite småböcker inköpta här i Georgien innan frukosten. Mätt och belåten hoppade jag in i bussen för att nöta ännu mer asfalt. Och byte av säte...Äntligen fick jag ett fungerande säkerhetsbälte!
 
Ut på den georgiska militära motorvägen som går mellan Moskva och Tbilisi och som byggdes under Sovjettiden. Kosan styrdes mot ryska gränsen med stopp vid Georgiens näst högsta damm, vacker vy men förmörkades av en liten hund med, antagligen, brutet ben. En kort åktur och sen var det dags för nästa stopp och här rann pengarna iväg...vilken underbar marknad! Soligt och varmt och svalkade mig med Kvass.
 
Nästa stopp blev Restaurant Chabarukhi där jag äntligen fick mina georgiska dumplings Khinkali och öl. Förbi Gudauri skidort där ryssar tidigare vintersportade, men idag blir det fler och fler turister "utifrån" som kommer dit. Stannade till vid Vänskapsmonumentet mellan Georgien och Ryssland, 2 400 m.ö.h....Mäktigt! Sen vidare mot ryska gränsen och framme ville ryssen inte släppa in georgier och svenskar så det var bara att vända.
 
Kazbegi-regionen och byn Stephansminda och nästa guest house, och här var det rysskyla och en betande kossa som väntade oss. Vi snabbinstallerade oss och gav oss sen ner i byn, en riktig bergsby, eller kanske ministad, eller...Tillbaks till vårat kalla rum på vårat guest house upptäckte jag att våran ena toa inte satt fast ordentligt, men vad gjorde väl det när jag fick dela rosa rummet med en halvgalen reseväninna. Middag 20.00 och fick en glad och trevlig Kaukasusmiddag innan vi gick och la oss och blev djupfrysta.
 
 
Dag 10
Hela natten blev en kamp mot kyla och råttor, hade en eller flera gnagare som sprang runt inne i väggen. Vid 6-tiden var jag uppe och tittade på soluppgången, satte mig sen och läste tills de andra vaknade upp för frukost. S och jag blev kvar i byn när de andra åkte iväg och var kyrkliga på hög höjd.
 
Vid 12-tiden packade vi oss iväg från vårat guest house, tog en öl nere i själva byn inne i cafébussen. Fick sällskap av vår trevliga reseledare, och sen blev det en tre timmars Tbilisi-färd med en gasande chaufför så man satt med hjärtat i halsgropen.
 
Tillbaks i Tbilisi intog vi Hotel Almeto för tredje gången på denna resa, och jag fick ytterligare ett nytt rum. Startade upp ommöbleringen i resväskan och gjorde mig sen iordning för middag på finare restaurang vid det gamla Sovjet-tv-tornet. Och som vanligt fick vi en massa olika rätter för avsmakning, och som vanligt åt jag alldeles för mycket. Måste säga att maten i detta land har varit helt i min smak. Trött och belåten kom jag tillbaks till hotellet.
 
 
Dag 11
Sov gott när jag väl somnade, hade en mobilpratande georgier i rummet bredvid, och då det är pappersväggar blev det ingen sömn förrens framåt 01-tiden. Vaknade utsövd, frukost och sen skuttade vi in i våran buss. Blev ett stopp efter vägen för ytterligare ett kyrkobesök, men S och jag valde bort det och tog en shopping- och fotorunda istället. Gammalt, nedgånget och gudomligt underbart! Och så fick vi uppleva en riktigt ilsk bilvaktsdirigerande georg, värsta pittbullen mot en av gatuståndsgubbarna som bara skrattade åt honom. Dramatik på hög nivå!
 
Fortsatt färd till Telavi, och här blev det lunchstopp i mysig utomhusmiljö. Vad jag åt? Hm, Coca Cola! Vidare färd i denna vinregion och på vår väg passade guiden på att palla gröna druvor när vi körde om en traktor full-flak-lastad med druvor. Och då vägarna var guppiga och chauffören körde  som han har hin håle i arslet så blev det att min rumpa lyfte från sätet ett antal gånger.
 
In på vinvägen och så var vi strax framme vid Winery Khareba och redo för vinprovning. En imponerande samling viner, en liten guidad tur och sen blev det dags att smutta på surt. Nja, funkade inte för mig, men njöt desto mer av osten, brödet och druvoljan. Och lite lullig åkte vi vidare till Simons hem i byn Chumlaki där vi fick en oförglömlig kväll med umgänge, den underbaraste Simon, god mat och dryck, och så underhållning på det. Vi fick bryta upp alldeles för tidigt och två timmar senare var vi tillbaks på vårat hotell. Dags att packa ihop det sista och göra oss redo för hemfärden...
 
 
Dag 12
...som startade 02.00 med utcheckning från hotellet. Mot flygplatsen och där var flyget 30 minuter försenad. Tbilisi-Istanbul, och där blev det knappt om tid, men vi lyckades komma med till Arlanda. Och så var hon från svedeti på svensk mark igen. Palm & Gyll hämtade upp och den glada positiva chauffören fick köra ett litet gäng som mest bara satt och snarkade sig till Örebro dit jag kom lagom för att hoppa på TiB till Laxå.
 
Och om jag ska ta och summera resan så blev jag riktigt nöjd trots att dessa dagar blev på tok för intensiva, det hade mixats ihop alldeles för mycket på alldeles för kort tid, och egentid, återhämtning  och fri tid fick jag se mig i stjärnorna efter. Sen är jag inte överdrivet förtjust i ändrade planer i sista sekunden och att lägga till och ta bort då det finns en anledning till att jag väljer en gruppresa och inte vill bli snuvad på några av anledningarna. Men trots allt är S och jag inte främmande inför att boka in oss för ytterligare en resa med Contour Air, vi har sneglat lite mot Kuba så vem vet!?!
 
 
Georgien, ett land med glada och öppna människor, god mat och där hasch är tillåtet för privat bruk. Ett fattigt land med underbar natur och "Holy Cows" överallt...på vägarna, i städerna, i trädgårdarna, i...Och hur många kvinnor såg jag bakom ratten? Inga! Och varför satt vissa rattar till höger och andra till vänster? Och har inte IKEA etablerat sig i detta land? Jag såg inte en endaste IKEA-skylt, men ett H&M rullade vi förbi.
 

Kommentera här: