Balkan på nio dagar

 
Det blev inte mycket sömn denna natt, 1 1/2 timme, innan parentisar skjutsade mig till Hallsberg där chaffisen Urban tog oss till Arlanda och lämnade oss ensamma. Första gången på Arlanda för mig och min första utlandstripp med flyg. Några damer var lika vilsna som jag, men de tog sikte på mig så de skulle hamna rätt...de skulle bara veta vilken virrhjärna jag är!
 
Mellanlandning i Belgrad och sen Dubrovnik, och snacka om att jag fick vänta på min resväska som var bland de sista. 30 grader och Kroatien visade sig från sin bästa sida, så även hotellet Neptun 4-star Hotel. Åh, vilket rum, och vilken utsikt från min balkong...havet och underbar natur. Blev en liten kort guidning av Lasses Resors son Patrik i närområdet och sen blev det egentid.
 
Jag köpte på mig lite ätbart och skippade middagsbuffén, var fortfarande mätt efter maten på flyget. Kanske var jag riktigt hungrig då jag tyckte att maten på flyget var riktigt god. En liten lugn stros tillbaks till hotellet där det blev balkonghäng med sol och läsning. Då jag var muck i hjärnan efter för lite sömn så blev det en tidig kväll.
 
 
Vaknade tidigt och intog Mediterraneos frukostbuffé...och vilken buffé, denna gillade jag! Blev sen lite tid att strosa runt för utforskning vid hotellområdet, umgicks med hotellkatten och fotograferade innan vi hoppade in i bussen mot Hercigovina med Dragov bakom ratten, en historisk Patrik och storslagen natur. Gränspassagen Neum, brinnande bussar, och ostron- och musselodlingar innan det blev det stopp i Neum för fika, shopping och fotografering.
 
Iväg till nästa carina (=tull) och Dragov förhandlade med gränspolisen om 50 prickfria svenskar och så var vi igenom. Vinodlingar, lämnar-havet-för-inlandet, mandarindistrikt, och vi hade mandarinstund i bussen. Roddträning och tavernor med ål och grodor innan sista gränskontrollen där alla pass noggrant kontrollerades. Denna del av Hercegovina startades på den två mil långa (korta) motorvägen mitt ute i ingemansland och som inte leder någon vart. En öde spökväg!
 
 
Tito och åsnor, och här blev naturen tristare och husen nedgångna, och mitt i allt fult en liten fin turkisk by. 25 grader i Mostar där folk nästan bor i gravarna, och på väg över frontlinjen Boom Boom (chaffisens beskrivning) tog vi oss en 3-rätters på restaurang. Sen en guidad tur i Gamla Stan innan vi blev lössläppta. För lite tid...alldeles för lite tid! Sen tillbaks genom delar av Hercegovina, Kroatien, Hercegovina och slutligen rullade vi in i ett regnigt Dubrovnik.
 
 
Vilken natt, fick mina fingertoppar på vänster hand avhuggna!!!
 
Upp tidigt för frukost innan jag intog inomhuspoolen för en halvtimmes simning. Chillade sen med Mötley Crüe och The Dirt, men den var för vulgär för min smak så jag bjöd in Slash istället.
 
Fri dag och gav mig ut på jakt efter Gamla Stan, 1 1/2 timmes promenadväg, men gav upp efter en timme då min rygg började värka och det började ploppa upp blåsor på fötterna. Men det blev lite promenerande i själva Dubrovnik, hotellet ligger en bit utanför stan. Självklart gick jag lite vilse på vägen tillbaka så det var bara att lägga på 30 minuter på timmen tillbaks, och 2 1/2 timmes morgonpromenad var inte fy skam!
 
Gick och handlade min lunch och intog den på min balkong innan lite siesta och vaknade av regn och åska. Resten av dagen blev vila och kurerande av fotblåsor inför morgondagen som var fullspäckad av aktiviteter.
 
 
 
 
De tre Elaphiteöarna Kolocep, Sipan och Lopud och vilken underbar härlig dag, 10.00-20.30 non-stop!
 
Så ut på böljan den blå och första strandhugget blev Kolocep en timme och andra Sipan en timme. Strosade runt och njöt av ö-byarna, så pittoreskt mysigt. Och så fisklunch på båten innan vi gick iland på Lopud för två timmar och där tog jag mitt första saltbad. Superhett och ett svalkande bad var bara för gott. Hade kunnat legat och skvalpat hur länge som helst, men jag var ju tvungen att utforska också. Lugn i själen fick jag i den botaniska trädgården och hade kunnat tillbringat timmar bara där.
 
 
Sen bar det iväg igen, båtresan till öarna var lugn, på bort-vägen var vi ute på öppet vatten och vågorna gick höga. Vid Gamla Stan släppte vi av halva sällskapet, vi andra fortsatte sjövägen och kollade in Titos semesterparadis, en tråkig 60-talsvilla, innan vi steg iland på Mlini där skepparens fru väntade med långkok på gris, lamm och kalv...Konoba (Korioba?) Marinero heter den lilla mysiga restaurangen. Men först deras egengjorda grappa som steg direkt upp i hjärnan. Den här dagen var bara bäst!
 
Wow, wow, wow... jag + några till blev förflyttade från Tito-hotellet till Royal Princess Hotel. Jag blev med svit, snacka om lyxkänsla! Total service, fick bärhjälp och så fick jag åka i den där roliga lilla "hotell"-bilen. Ibland älskar jag livet extra mycket!!!
 
 
Tog mig en sovmorgon och sen en lååång frukost på min lååånga balkong. I solen! La mig sen och solade och blev mer än svettig vilket ledde till en promenad till Copacabana Beach och ett dopp i Adriatiska havet och sen ännu mera solande innan jag gick hem och intog en enkel lunch på min lååånga balkong. I solen! Jag somnade givetvis i solstolen till vågornas skvalpandes sövande ljud och den rofyllda vyn av segelbåtar ute på havet. Just då levde jag i paradiset på jorden. Denna dag blev världens chilldag och vilade mig redo för morgondagens strapatser...
 
 
Började dagen med att få reda på att min svit kostade 6000:-/natten, och frukosten kändes ännu godare!
 
Svarta berget nästa...4,5 mil till gränsen, storslagen natur, de fem byarna Dubrovniks Riviera, H&M, cypresser, gränsstation och passkoll inne i bussen, några kilometer i ingenstans, carina, och så var vi inne i Montenegro. Nedgånget och fulvackert och här säger man zigenare utan att skämmas och många av dessa har fått jobb som gatusopare. Ryssarnas semesterland, bad på sommaren och skidåkning på vintern. Småbyar, storslagen natur och blå himmel. Strp, smaka på det byanamnet!
 
Två timmar och så var vi framme i Kotor, en italienskinspirerad stad. Det blev några timmar på detta pittoreska lilla ställe, en guidad tur i Gamla Stan och sen lite tid för lösspring.
 
 
1000 meter upp med buss för att nå lunchen...slingervägar och här har de rallytävlingar. Jisses!!! Och inombords hade jag en skräckblandad förtjusningskänsla på den smala vägen inklusive möten. Till slut nådde vi Njegusi och det blev tyvärr bara en snabblunch i bergen, men var tvungna att ge oss iväg för tidigt på grund av vägarbete. Hann med en 4-rätters i mysig miljö och en snabbis på marknaden utanför.
 
 
Cetinje, den gamla huvudstaden, och där hade vi kunnat släppa av gubbjävlarna som bara klagade och pratade föraktfullt om montenegrianerna. Vad är vitsen med att spotta på de folk och de länder man besöker!?! Men åh, vad jag skulle ha velat vandra runt på Cetinjes gator! Det enda vi gjorde var att besöka kung Nicolas Palats där vi fick en guidad tur och en fin historielektion av suverän guide.
 
 
Budva, men först vinkade vi till Albanien på vägen dit! Ryska pengar som inte finns i systemet hamnar bland annat i Budva som semesterboenden, och staden fortsätter att växa. En timme i Budva som hade kunnat skippats för här var jag övermättad och trött och orkade mest bara hänga på en parkbänk efter en liten promenad. En superbra dag, men skönt att komma hem till sängen!
 
 
Tuppade av efter gårdagens utflykter med oborstade tänder och ögonen inne. Och sov som död! Mobilen på väckning och tidig frukost, en stor sådan. Balkongen med Slash i väntan på att teknikkillarna skulle bli färdiga med sin årliga kontroll inklusive service. Och till slut var väntan över och jag knallade mig till Copacabana Beach för vågflyt och fläskstek...mmm! Sen lite shopping innan balkonglunchen och la mig sen och stekte mig lite till. Och om någon hade behövt fylla på sina saltdepåer hade hen kunnat slicka mina ben som var stripiga efter havssaltsbadet.
 
Somnade i solstolen och vaknade svettig, så vad göra då? Saltvattenbada! När jag kom ner till stranden dök ett glatt gäng tyskar upp och hade lite svensexa för sig...dagens underhållning! På hemvägen passade jag på att shoppa det sista för man kan väl inte komma hem utan en flaska Sljivovica. Eller? Lässtund och sen chipskväll framför tv:n!
 
 
Frukost, lässtund och sen packning! Ut ur rummet 11.00, bussen hämtade upp 12.30, och satt ute och mös med ett gäng andra ur gruppen. Sen till flyget för att köa, vänta, köa, vänta...Slummer på flyget en timma och sen köa, vänta, köa, vänta...
 
Serbien! Kommer in i värsta nedgångna delen av Belgrad, stadsdelen Zlatnik, och det var här vi skulle bo. Fotoobjekt i massor och gav mig ut på en liten fotorunda innan middagen. Bodde på Hotel Zlatnik som var bästa myshotellet och så installerade vi oss i matsalen för en 3-rätters: inbakad parika med ostboll, kyckling med klyftpotatis och bananbakelse. Megaportioner och supergott! Bra och trevlig personal, men långsamma! Prata-bort-tid i foajén innan sänggåendet...
 
 
Upp tidigt för frukost och en fotorunda och delar av den smärtade mig vad det gällde de lösspringande herrelösa hundarna och katterna. Sen in i bussen för att ta oss an 3-timmarstrippen i stan med guiden Maija som är en energisk muntergök och helt suverän. Och ett litet urval av hennes mundiarré på turen genom den vita staden...
...åkte förbi hotell, bostadshus m.m. som hade bombats av NATO i slutet av 90-talet enbart för att Big Brother skulle visa vem som bestämde, och de lyckades till och med bomba kinesiska ambassaden av misstag. Amerikanska ambassaden fick lov att ha igenmurade fönster p.g.a. hatet utifrån. Än idag är inte amerikanerna så populära milt uttryckt...
...ABBA är stora, och i Broadway-kvarteret har det satsats på Mamma Mia, tätt följt av Olof Palme...
...stadsborna väntar och väntar och väntar på T-bana, på vardagarna är trafiken en katastrof...
...Nya Belgrad, Gamla Belgrad och staden börjar ta form...
...och gamla gubbar spelar schack i parkerna...
...och pappor med barnvagnar är sällsynt, men jag såg en. Däremot en del män med barn utan hjul noterade jag...
...in i Serbiens grädda, och i detta land kan man inte bli rik utan politiska kontakter, och alla politiker är korrupta...
...folk är inte så religiösa utan det handlar mer om traditioner och tryggheten gemenskapen innebär...
...varje år avlider 100.000 pers, bara 70.000 föds...
...all övertidsarbete är skattefritt...
...avhopp vid katedralen och fick bevittna ett ortodoxt dop, och världens äckligaste toaletter, det här är den intellektuella delen av staden, en stad som består av 17 stadsdelar...
...IKEA kommer att startas upp här...
...vid vissa övergångsställen har de ett smart system där sekunderna som är kvar till rött eller grönt visas.
 
Vid affärsområdet till gamla delen av Belgrad blev det avhopp vid parken, och efter en 45 minuters guidad bensträckare rullade vi iväg igen, mot hotellet och sista lunchen som även idag var en 3-rätters: köttsoppa, kåldolmar med mos och en sur körsbärsdessert. Mätt i magen totalt!
 
Sen var det bara att kissa av sig och iväg igen, denna gång mot flygplatsen för att strö iväg timmar på ingenting. Air Serbia tog oss tillbaks till Arlanda, och Urban satt återigen bakom ratten på bussen som tog oss hem. Runt midnatt var denna resa slut!
 
 
EXTRAS
Vem sitter i Air Serbias motorer och skrattar och försöker såga sig ut?
Neptun, detta Tito-hotell, har den bästa personalen!
Dubrovnikaner är som folk är mest, men akta er för dem när de hamnar bakom ratten!
När vi åkte upp i bergen kom det en tok på cykel...uppför!!!
Royal Princess har den bästa personalen!
Vattnet i kranarna är konstig, luktar starkt av bassäng och lägger sig som en hinna på kroppen.
Hotel Zlatnik har den bästa personalen!
 
(September 2016)
 
 
 
 

Kommentera här: